GÄSTANS

hette 1540 Gesteland, 1571 Gestom, senare ofta Gesten, men 1540-1601 oftast Swarttekammo, Swartkamb, Swartekamp - om efterleden -kammo, se Nothamn (s.). Liksom Nothamn gällde Gästans på 1540-talet som ett under Växär lydande fiskeläge, brukat och bebott av kronolandbönder, skattande en viss årlig mängd salt fisk. Beroendet av Växär synes ha upphört under 1500-talet.

Staffan och Michel erlade 1540 var sin hela, 1543 var sin halva tunna salt torsk.

Michel Persson, kanske identisk med nyssnämnda Michel, 1557-58 i tiondelängden utan tionde, erlägger 1558 1/2 öre i klockareränta.

Erik, 1566 i matskottslängden utan avgift, skattas 1571 i sölvskatteregistret för 4 skålpund koppar, 1 ko och 1 får.

Tomas Jörensson 1601 behållen kronobonde.

Hans Tomasson 1606-36, var 1634 över 70 år gammal, hans hustru "utgammal"; ägde 1624 2 oxar, 6 kor, 3 får och 5 lamm, 1635 i stället för oxarna ett sto. - 1645 står Gästans öde under Hans Tomassons namn.

Hans Markusson var bonde här 1656, skriven jämte hustru Karin. - Efter dem följde ett ödesmål, som ser ut att oavbrutet ha fortbestått senast från 1662 och fram till 1745. Bland myndigheternas olika försök att få hemmanet under bruk kan nämnas ett från 1720-talet: det anvisades som militieboställe åt trumslagaren Didrik Arnest - vilken dock genast fann det omöjligt att där komma till rätta; vid vintertinget 1732 fick han ett intyg över att han ej kunnat bo på det alldeles öde skäret. Sedan Gästans - jämte Nothamn - förgäves vid tre ting utbjudits att upptagas på frihetsår, och likaså tre gånger från predikstolarna, erbjöd sig hösten 1739 landsfiskalen Gustav Johan Bjåfield, måg på Norrby, att upptaga det under frälserätt, till synes glömsk av gällande förbud mot att göra kronojord till frälse.

Henrik Henriksson, f. 1710, d. 1781, upptog 1745 Gästans av öde och behöll det tills han 29/3 1773 mot sytning överlät det till sin nedannämnda son Gabriel. Henrik var gift 1:o med Sofia Hansdotter, död 1763, begraven 15/5 i kyrkan (boet hade 19/9 1763 en behållning av 351:19 daler kmt); 2:o 30/10 1763 med Brita Johansdotter, f. 1726 i Tavastland, död 1804. En av Henriks löftesmän för ödesfriheten, Johan Mattsson i Gebbelby, uppsade hösten 1746 sin borgen, emedan Henrik "skall" vara en osäker och opålitelig karl", boende så långt ute i skären att borgesmannen inte kunde se efter hur hemmanet brukades. Interims mantalskommissarien Fredrik Dickman, på vars lön skatten av Gästans var indelt, lät hösten 1757 anställa en syn över dess hävd, varvid husens bristfälligheter värderades till 464 daler kmt, medan skogen befanns svårt uthuggen, åker och äng högst ofullständigt uppodlade. Vid tinget förklarade Henrik bristerna bero på att han inte hade råd att anställa tjänstefolk och på att hans barn ännu för sin minderårighet inte kunde biträda honom - tydligen förbättrades hans ställning när barnen blev äldre.1

1 En övergående förändring i Gästans ägoförhållanden har skett under Henrik Henrikssons tid: vid ting 25/11 1768 (§ 33) omtalar studenten Gabriel Dickman (Hurskursnäs) Gästans såsom "mitt ägande hemman", och mantalslängden 1771 anger honom som dess ägare. Hade han kommit sig till ett skatteköp, som sedan befanns ogiltigt på grund av att Gästans var lotshemman?

Gabriel Henriksson Sjölund, den föregåendes son, f. 1743 (enligt kyrkboken född på Gästans, vilket förefaller oriktigt - jämför ovan), d. 18 ; tillträdde 1773 "Gästans krono lotshemman" och behöll det till 18 . Gift 1:o 8/11 1772 med Anna Johansdotter, bonddotter från Trångsund, f. 1750, d. 1799; 2:o 1801 med Maria Mattsdotter från Pojo, f. 1767 i Pojo, d. 1802.