VÄXÄR

är 1451 under namnet Fynnaeholm (Finnholm) angivet såsom betalande en "flöteskatt" om 14 penningar1 - förvånansvärt liten jämförd med t.ex. Halstö, som samtidigt erlade 8 örtugar = 64 penningar. Var denna skatt, som det förefaller, en lindring given i vederlag för tjänst, här snarast lotsning, måhända fraktfart, så bör man inte vänta en bestående proportion mellan byars skattebördor och naturtillgångar, utan hellre förmoda att den största lindringen gavs åt den by som på grund av sitt läge mest kom att anlitas för ifrågaarande tjänst. Växär-Finnholm låg vid skärningspunkten mellan Raseborgs farled ut till havs och den raka väst-östliga leden söder om Degerö, ej heller långt från den yttre skärgårdsleden mellan Hangö och Porkala. Namnet Finnholm användes ånyo av Jacob Teitt i hans "klagomålsregister" (1556), men undanträngde aldrig i skrift det ursprungliga finska namn, som för svensktalande var svårhanterligt och därför undergick en mängd omvandlingar tills det fick sin nuvarande form, Växär. Ursprunget var Vehkasaari, vars förled, vehka, avser växten missne (Calla palustris) och erinrar om dess genom långa tider kända betydelse som ämne till nödbröd. De flesta skrivformerna anknyter till varianterna Veckesaar, Vecksar, Veckesår; redan 1560 ses Wäksär.

1 G. Kerkkonen 1945, s. 158 ff. reder ut identiteten Finnholm-Växär, som förefaller övertygande trots de nedan påpekade främmande dragen i Jacob Teitts angivelse.

Om Finnholm uppger Teitt - vars utsagor inte alltid är pålitliga - att det tidigare hade varit bebott av en konungens landbonde, som ägde tio kor, men under Per Svenskes fogdetid (1547-50) blivit givet åt dennes styvdotters man, Olof Jacobsson (Stubbe) i Ingå. I handlingarna bekräftas inte, att denne Olof skulle ha innehaft Växär, och talet om en landbo ter sig främmande, då ön enligt näbbskattslängderna 1549-59 bebos av tre bönder, därefter t.o.m. 1571 av två. Bondenamnen under detta skede är:

Henrik Larsson 1549

Jöns Larsson 1549-71

Jöns Andersson 1549-53

Anders Larsson 1551-53

Erik Andersson 1556-66, sannolikt dennes änka Gertrud 1567-69, 1569 öde.

Henrik Larsson 1556-59

Markus Jönsson 1567-71

En Anders i Växär var 1542 "styrman" (lots) på Raseborgs slott.

Som bötfällda för seglation mot förbud nämns 1546 Anders och Jöns i Weckeser - sannolikt bönder eller bondsöner. För de två i sölvskatteregistret 1571 skrivna bönderna, Jöns Larsson och Markus Jönsson, (liksom för deras samtida på Långö och Gästersö) röjer taxeringen en fattigdom på gränsen till ödesmål: vardera har 1 skålpund koppar, 1 ko och 1 får. En obruten tystnad omsveper Växärs öden under följande trettio åren, men då urkunderna från denna tid överhuvud är knapphändiga, så kan ingen bestämd slutsats om ödesmål dragas.

När under 1600-talets början de forna flöteskatterna ånyo framträder i skatteböckerna, står de under rubrik Kronogods, men kallas även Skärie Hemman, varmed deras särartade, lindriga beskattning antydes.

Markus är bondenamnet 1601-24, ofta utan farsnamn, men där detta är utsatt, växlar det på ett sätt som väcker misstankar om fel: 1601 Mattsson, 1609 Andersson, 1623 Persson.

Simon Markusson 1634-45

Brita, hustru, 1647

Erik Andersson 1650-68, med hustru Brita 1656, en styvson Erik 1656-66, styvson Henrik 1656, den senare måhända identisk med nedannämnda Henrik Simonsson och son till ovannämnda Simon Markusson?

Henrik Simonsson 1672-93, med hustru Kirstin 1672-87, hustru Margareta 1693.

Jöran Henriksson anmälde vid sommartinget 1695, att han av överste Johan Ribbing, på vars lön hemmanet var indelt, samt av kronofogden fått inrymning i hemmanet, på vars besittning han nu begärde stadfästelse för sig och sina barn; ärendet hänsköts av rätten till landshövdingen.

Clas Henriksson, med hustru Kirstin, 1706-10.

Jacob Henriksson, f. 1681, d. 1738, begraven i kyrkan 17/12, bonde 1712-38; hustru Maria f. 1693, d. 1741. Hemmanen uteslutet ur den ryska skattelängden 1719.

Erik Jacobsson, den föregåendes son, f. 1717 på Växär, bonde 1738-83, död 30/1 1801. Gift 1743 med Märta Johansdotter, bonddotter från Svedja i Karis, f. 1724, död 1763, begraven 4/9 i kyrkan. - Hemmanets skatträttighet värderades 1754 till 45 daler smt och inlöstes 23/4 1755 av bonden; han överlät gården i mars 1783 till äldsta sonen Erik. Samtidigt gav han åt sina två yngsta söner Jacob och Hans Österby skatterusthåll i Pojo, vilket han 2/4 1777 hade köpt för 16000 daler kmt = 888:42:8 rdr specie, samt lovade i kontanter 7000 daler kmt åt vartdera av sina övriga barn, sonen Henrik, gift till Österby Skotters rusthåll i Karis, och dottern Anna, gift med rusthållaren Gabriel Dickman på Hurskursnäs.

Erik Eriksson Wäxström, den föregåendes son, f. 1745 på Växär, mantalsskrives redan 1776 som bonde, men mottog, som ovan är sagt, skriftlig överlåtelse 1783, fick fastebrev 1785, behöll värdskapet till 180 , död / 1807(?). Gift 3/12 1769 med Lena Henriksdotter, bonddotter från Strömsö, f. där 1745, levde änka på Växär 1811.

Jacob Eriksson Wäxström, den föregåendes son, f. 1777 på Växär, bonde 1804-17, död 1817. Gift 1802 med Anna Lena Henriksdotter, bonddotter från Bro Västergård, f. där 1776, död 18 .