BODA samhällighet: GAMMELBODA, NYBODA, SKRÄDDARBÖLE, BÅSABÖLE

Under Bodha - 1455-1553 även skrivet Boda, 1553-58 Bodom, Bodaby, 1558-71 Modar m.m. - räknades 1540-43 två hemman om 1 skattmark vardera, med bondenamnen Olof Persson och Matts Henriksson. Den förstnämnde återfinnes 1545 som Oleff i Bosseby, 1549 som Olof Persson i Bosseböle, därefter t.o.m. 1564 växelvis antingen som en bland tre bönder i Boda eller som bonde på enstaka hemmanet Båsaböle, 1561 kallat Boossans. Av senare jordeböcker framgår, att Boda samfällighet omfattade de fyra ovannämnda lägenheterna och sålunda hela den mot Dragsviksfjärden och Ekenäs stad utsträckta nordvästra fliken av Degerölandet. De hade gemenskap i byamål och utägor, men då två av dem, Båsaböle och Skräddarböle, tidigt uppträder även under sina särskilda namn, är det troligt att hemmanstomterna låg var för sig, inte hopfogade till en bytomt. Men först på 1600-talet ses här fyra hemman. Av de ovannämnda två bönderna bebodde troligen Matts Henriksson, synlig ännu 1553, det egentliga Boda. Som tredje hemman möter 1547 Skräddarböle, först 1584 benämnt som nu, tidigare kallat Gongböle, Goukböle och Göckeböle. Bonde där är 1547-64 Henrik Persson, 1547 även kallad Skred(daren) i Goukböle, vilket antyder att det nuvarande namnet dock kan härröra redan från hans tid. Liksom grannen i Båsaböle står han ibland under samfällighetens namn, Boda. Märklig är förekomsten av en skräddare så nära intill den 1546 av konungen privilegierade staden Ekenäs - men ingen skräddare är vid denna tid känd i staden, och dess privilegiebrev förbigår hantverket, talar endast om köpstadsmännens "handel och vandel". Sin kundkrets kan ha ha haft bland stadens borgerskap samt på omnejdens kungsgårdar och frälstesäterier. (Bekr. härpå sökes för kungsgårdarnas del i kronoräkenskaperna.) - Leden Gammel- i ett bebyggelsenamn synes i en del fall vara att fatta i betydelsen "förutvarande, överigen" (jfr t.ex. Gammelstaden, det förutvarande Helsungfors, som länge låg obebyggt), namnet alltså givet åt ett ödesgods men behållet sedan godset åter blivit bebyggt. Antagandet att det förhåller sig så med namnet Gammelboda får en viss sannolikhet av att det i handlingarna möter först år 1609, då avseende ett frälsegods som snart återfaller under skatt, nämnt 22 år senare än Nyboda, som 1587 betecknade ett "oförmöget", för en del skatter fritaget hemman, bebott av en Michel Mattsson.

Byamålets (stångtalets) fördelning inom samfälligheten framgår av nedanstående tre jordeboksutdrag:

År Skattmk Stänger

1570 2 Staffan Nilsson (Skräddarböle?) 5

Jacob Simonsson (Boda?) 2 1/2

Sigfrid Henriksson (Båsaböle) 3 1/2 1

summa 11

1 En 11/11 1588 daterad restlängd över 1583-85 års Viborgs gärd (FRA 3409, 11 v) upptar under Bodha bondenamnen

Sigfred Hen(rich)ss(on)

Mi(ch)el Staffanss(on)

Erich Sigf(re)dss(on)

Det mellersta synes höra hemma i Nyboda, de båda andra återfinns i Båsaböle, men företrädande var sin generation (se nedan).

År Skattmk Stänger

1601 2 1/5 Tomas Jörensson (Skräddarböle?) 5 3/4

Erik Sigfridsson (Båsaböle) 2 3/4

Michel Staffansson (Nyboda) 2 1/2

summa 11

1623 3/4 Skräddarböle: Clas Tomasson 3 3/4

3/4 Båsaböle: Per Henriksson 2 3/4

9/10 Nyboda 4 1/2

Matts Michelsson 2 1/2

(Gammelboda) utbysman (landbonde på Gullö) 2

2 2/5 summa 11

Ett samtidigt ombyte av de tre bondenamnen från 1564 till 1565 ger en risk att förväxla den närmast följande tidens bondenamn för (det egentliga) Boda och Skräddarböle. Namnens placering i nedanstående bondelängder har bestämts av antagandet att Skräddarböle redan omkr. 1570 liksom senare var det starkare hemmanet, Boda däremot på väg att försvagas.

Under grevskapstiden gjordes hemmanen inom Boda samfällighet dagsverkspliktiga under Ekenäs ladugård, och då denna efter reduktionen blev rusthåll, lades de därunder så, att Gammelboda och Skräddarböle antecknades som delar av själva rusthållsstommen, Nyboda och Båsaböle som dess augment.

Boda

Matts Henriksson 1540-53

Nils Jönsson 1556-57 (matskottslängder) - i tiondelängderna: Nils Henriksson 1557. Henrik Nilsson 1558, Boda uteslutet 1559.

Jöns Nilsson 1558-64 (matskottslängder)

Jacob Simonsson 1565-71

De härefter följande bönderna anges nedan under rubrikerna Gammelboda och Nyboda, fastän i handlingarna det osammansatta Boda förekommer ännu en tid efter år 1600. Fyra bondenamn under samfälligheten antecknas för första gången i en hjälpskattelängd av år 1600 (FRA 210 b, fol. 50 r), men här under rubriken Skräddarböle:

mk:öre

Dynius Jönsson (= jordebokens Tomas Jörensson, Skräddarböle) 6:3

Erik Sigfredsson (Båsaböle) 5:-

Michel Staffansson (Nyboda) 5:-

Clemet Andersson (Gammelboda) 1:5

En längd av 1601 över "mantal och röktal" (FRA 3498, fol. 24 r) anger summariskt för hela Boda-gruppen 1/2 mantal och räknar upp bönderna med helt andra farsnamn: Michel Hendersson, Erik Michelsson, Dynius Sigfredsson, lika i årets tiondelängd - jämför bondelängderna nedan.

Gammelboda

Clemet Andersson 1600 (under rubrik Skräddarböle, se ovan)

Eskil 1609 - bland frälselandbönder

Matts Finne 1612-13 - bland frälselandbönder

Clas Eskilsson 1619 - bland frälselandbönder, skattas för Älvsborgs lösen under fyra terminer.

"Gullöö Landboon" 1623 (utan personnamn, nu bland skattehemman) - hemmanet saknas i 1624 års boskapslängd.

Simon Classon 1634-47. I 1635 års jordebok står såväl Gammelboda som Nyboda bland frälset, men där anmärkes att så ej borde ske, eftersom de "utgöra räntan till kronan och ovissa persedlar". Bland 1647 års "behållna gärdemantal" saknas Gammelboda, likaså i 1650 års mantalslängd, vilket antyder ödesmål under dessa år.

Ander Prophoss 1656, 1662 kallad Anders Larsson, 1666 Anders Påsser, troligen samma Anders Päsare, som 1647 var borgare i Ekenäs (Takolander, s. 280); hade 1656-62 hustrun Ingeborg, 1666 en son och en dotter mantalsskrivna. Profossen var en anställd risare.

Clas Simonsson 1672-76 (möjl. son till ovanst. Simon Classon?), med hustru Anna. 1676 anges hemmanet som öde.

Mårten, båtsman, antecknas här 1680; Matts Andersson med hustru Anna 1681. Men samtidigt skrives hemmanet som öde, och vid tingsrannsakan 10/3 1688 uppgavs att ödesmålet hade varat i 40 år, vilket kan vara överdrivet, men synes ange att de närmast föregående inbyggarna inte förmådde sig till ett fullständigt åkerbruk.

Jöran Hansson 1687-93, med hustru Lisa, upptog hemmanet av öde, däri immitterad av kronobefallningsmannen Johan Behm, fick tingsintyg för ansökan om frihetsår.

Tomas Jöransson 1706-12, med hustru Kirstin 1706, Karin 1712.

Johan Eriksson, f. 1667, död 1740 (begr. i kyrkan 16/3), 1712 skriven här med hustru Lisa, 1723-24, men icke i den ryska uppbördslängden 1719, då hemmanet tydligen var övergivet. Johans hustru heter 1723-29 Beata, f. 1669.

Jöran Tomasson, f. 1705, bonde 1734-61, anges 1723 i kyrkboken som son i Johan Erikssons hus, men farsnamnet säger att han var son till Tomas Jöransson, som 1712 synes ha varit Johans bolagsman; död 1764, begraven 11/3 i kyrkan. Gift senast 1734 med Maria, f. 1707 enl. 1723 års kyrkbok, 1717 enl. 1773 års (möjl. skilda personer?), död 1784, men utesluten ur mantalslängden redan 1761, fastän hon 1773 bodde kvar som änka och gammelmor.

Matts Jöransson, son till föreg., f. 1742, död 1790, bonde 1771-, betecknas 1782 som torpare, emedan hemmanet såsom underlydande Ekenäs ladugård hade blivit "avhyst". Hustru Maria Kristersdotter, f. 1741 vid Fiskars bruk, bodde som änka och gammelmor kvar till

Erik Eriksson, f. 1762 i Pojo, ?, kom 17 till Gammelboda som måg, gift med Matts Jöranssons dotter Anna Sofia Mattsdotter, f. 1773 på Gammelboda. Erik kallas liksom svärfadern torpare, dock i kommunionboken landbonde. Han drunknade 27/10 1809 jämte sin hustru.

Jämte Ekenäs ladugård och några därunder lydande gods, delvis av kapten Hästesko skatteköpta, såldes Gammelboda 23/1 1809 av Hästeskos dotter Johanna Maria, då änkefru och majorska Rosenlindt, till handelsmannen Johan Sjöblom i Ekenäs.

Djupviks torp

var anlagt före 1777, beboddes av

Anders Mattsson, f. 1748, här till juni 1777; hustru Maria Hansdotter, f. 1748; hos dem bodde även Anders mor, Beata Jöransdotter, f. 1713.

Erik Elg, f. 18/5 1746, död 7/1 1789; hustru Greta Simonsdotter, f. 28/9 1748 i Tenala, omgift med

Matts Mårtensson, f. 1760 i Esbo, hit 1790. Möjligen flyttade Matts och Greta före 1800 till nedannämnda Nybygge torp.

Erik Johan Ersson, f. 1775 i Pojo, son till Erik Elgh och hustru Greta, är måhända den Erik, med hustru Anna, som år 1800 bebodde Djupvik.

Nybygge torp

beboddes 1800 av en Matts med hustru Greta, sannolikt de ovannämnda. År 1808 nämnes i mantalslängden intet torp vid namn, men under Gammelboda två torpare vid namn Erik, troligast de ovanstående 1762 och 1775 födda. Nybygge torp förefaller då att vara övergivet. (Jämför kyrkboken!)

Nyboda

Michel Mattsson 1587, oförmögen

Michel Staffansson 1588-1607 (Michel Hendersson 1601, se ovan)

Matts Michelsson 1609-24

Erik Mattsson, son till föregående, i efterhand införd i stället för fadern i ändrat exemplar av 1623 års jordebok; återfinnes i jordeboken för 1635, men är då avliden, ty i mantalslängderna 1634-35 förestås Nyboda av en änka, i 1635-36 års boskapslängder benämnd hustru Anna.

Olof Mattsson, möjligen bror till föregående, 1636 mantalsskriven med sin mor och en dotter. Under hans namn står Nyboda 1645 bland ödeshemman, och det saknas i mantalslängderna 1650-62. Ännu 1662 står det i ödeslängden, fastän upptaget av en ny brukare; 1668 ses det bland de på frihet upptagna, bestämt att skatta 1672.

Evert Evertsson Wijker, tydligen son till guldsmeden Ewert Wijker i Ekenäs (som sådan synlig i stadens dombok från 1623, 11/8 1658 omtalad som avliden, en tid kyrkvärd i staden) och sannolikt identisk med den Evert Wijkers som 1670-71 av stadens tullnär anlitades som besökare vid Lojo marknad, står i 1662 års ödeslängd som innehavare av Nyboda, mantalsskriven här 1666-81, 1666-76 med hustru Lisbeta, 1681 med hustru Hebla. Jämte Evert skrevs här 1666 en Hans Simonsson med son, sonhustru och piga - möjligen att anse som Everts landbonde? I mars 1682 var hemmanet åter övergivet, enligt en då hållen tingsrannsakan "alldeles förlamat och mycket värre än (om) det alldeles skulle öde legat", fastän det dittills var någorlunda bestått.

Henrik Mattsson angavs 1682 villig att upptaga hemmanet, fick nyssnämnda tingsintyg och lät anteckna borgesmän för tilltänkta frihetsår, men är därefter ej synlig i handlingarna; 1687 ses Nyboda varken i mantals- eller i ödeslängden - kanske beroende på att dess ställning i förhållande till den likaså ur mantalslängden uteslutna Ekenäs kungsladugård ännu var oklar?

Anders Jöransson 1690-93, med hustru Karin.

Hans Andersson, med hustru Kirstin, 1706-24, skattade även under den ryska tiden, hemmanet 1724 räknat som öde, men bestämt att skatta 1725. Kyrkboken 1723-38 anges hustrun som en fattig inhysing, boende kvar i gården, nämner ej Hans som bonde, fastän han enligt mantalslängden förestod hemmanet ännu 1724.

Anders Andersson, f. 1676, d. 1740, enligt kyrkboken bonde redan 1723, upptagen som sådan i 1734 års mantalslängd; hustru Karin, f. 1675, ej mantalsskriven 1734. En måg Matts, gift med 1712 födda dottern Anna, trädde enligt kyrkboken (1723-38) till som husbonde, men efterträddes av nedannämnda Anders. (Begravningslängden nämner, sannolikt med orätt farsnamn, 60-årige bonden Anders Johansson från Nyboda som jordad i kyrkan 27/4 1740.)

Anders Andersson, f. 1723, son till föregående, 1744 mantalsskriven med två systrar, men utan den hustru Anna som är införd i efterhand i 1723-38 års kyrkobok; en hustru Anna är mantalsskriven 1751, saknas 1761. I kraft av den förmånsrätt att inlösa sina augmentshemman till skatte, som var tillerkänd rusthållare, fick kapten Lars Henrik Hästesko på Ekenäs ladugård 27/1 1765 av kammarkollegiet skattebrev på Nyboda. Ännu samma år sade han uppb onden, ville själv "uppbruka och förvalta" hemmanet. Men Anders fann uppsägningen vara olaglig, stödde sig på ett kungligt brev av 1731, som tillförsäkrade en åbo att besitta sitt hemman så länge han till fullo erlade dess utskylder. Hästesko vann vid vintertinget 1767 häradsrättens stöd för sin åsikt, att brevet ej gällde skatteköpta hemman, och Anders dömdes att avflytta 1 maj s.å. Bonden vädjade till lagmansrätten, och hur än saken där må ha utfallit, så ses han ännu 1765 mantalsskriven på Nyboda - men 1771 är han borta.

Efter att ha fått Nyboda helt i sin makt, delade Hästesko upp hemmanet i två torp, antagligen för att öka antalet dagsverken till rusthållet, en disposition som dock ej synes ha bestått länge - senast till tiden för hans död år 1780. I 1771 års mantalslängd redovisas följande torpare:

Erik Hansson, f. 1728, d. 1777; hustru Anna Andersdotter, f. 1729, d. 1780.

Anders, hustru Maria - tydligen avflyttade före 1773, eftersom de saknas i den då påbörjade kyrkboken.

När torpen återförenas till ett hemman, är det två söner till Erik Hansson som förestår det:

Erik Eriksson, f. 1755, d. 17 , i kyrkboken 1773-77 skriven som båtsman, måhända efter det att titeln "bonde" (för landbonde) blivit överstruken. Enligt 1782 års mantalslängd förestod han hemmanet, skriven där jämte hustru Hedvig Swedberg (f. 1753, gift omkr. 1780, födde barn ännu 1791) och sin bror Henrik, f. 1756 i Pojo.

Henrik Eriksson Nyman, den föregåendes nyssnämnda bror, landbonde 1792-1808, gift 1:o 17 med Maria Persdotter, f. 1757, d. 1795; 2:o 1796 med Anna Johansdotter, f. 1768 på Rådsböle. Se vidare Västervik.

Skräddarböle

Henrik Persson, "skräddaren i Goukböle" 1547-64

Staffan Persson 1565-71 - i jordeboken 1570 kallad Staffan Nilsson.

Sigfrid Hansson 1558

Tynne Sigfridsson 1592-1619, även (från 1600) kallad Tomas Jörensson, Tönne Jörensson, Dynius Jönsson, Dionisius samt Tönnes Mattsson. Förväxling av förnamnet på likhet mellan namnens folkliga vardagsformer. Måhända var Dynius far till nedannämnda Clas Tomasson?

Clas Tomasson 1623-24.

I 1635 års jordebok anges Skräddarböle ligga öde sedan 4 år. Mantalslängderna 1634-35 noterar här en icke namngiven soldat med hustru. Att det grevliga herrskapet utnyttjade den nära staden och sätesgården belägna ödesjorden ses även av nästa inbyggare.

Erik Trädgårdsmästare 1647-56, med hustru Valborg. "Walborg Trädgårdzmästares hustru" skrives 1662 utan mannen, med dotter och piga.

Matts Mårtensson 1666-72, med hustru Sofia; 1672 skrivet bland frälsehemman. Troligen samma Matts, utan farsnamn men med titel furer, förere (underofficer), anges vara make till Sofia, som på grund av hans tjänstgöring mantalsskrives utan honom. Sannolikt är han också den Matts Finne, som 1687 mantalsskrives med Sofia.

Henrik Eriksson från Böle (Langansböle), nämndeman, begärde vid sommartinget 1692 att få upptaga Skräddarböle av öde och fick förord till 4 års frihet. Hemmanet befanns vara förlamat sedan länge och ett år alldeles öde, med en tunna utsådd, den övriga åkern "uti linda och skoggången", beroende på att där hade bott en korpral som varken hade arbetat själv eller hållit arbetsfolk; husen stod "av taklösa murknade". Till Skräddarböle kom Henrik tydligen som änkling, åtföljd av en son Matts - se nedan - och en dotter Karin; Henrik dog våren 1693.

Matts Henriksson, f. 1657, död 1741, bonde 1693-1722, 1723 skriven som svärfar till nästföljande bonde; hustru Kirstin, f. 1657, kvar som svärmor 1723. Deras svärson

Erik Henriksson, var bonde 1723-30, dog 48 år 4 mån. gammal, begrovs i Snappertuna kyrka 1/3 1730; hustru Anna Mattsdotter gifte om sig med nästföljande, dog 42-årig och begrovs i kyrkan ???

Johan Tomasson, f. 1704, d. 17 , förestod hemmanet 1730-44, efter Annas död omgift med Lisbeta, f. 1713.

Såsom sedan reduktionstiden "skattlagt tillhopa med Ekenäs ladugård" hade Skräddarböle formellt mist sin karaktär av hemman, fastän det några årtionden fortfor att brukas av en särskild åbo, från 1720-talet ibland kallad torpare. Senast från 1751 var det fördelat på två torp:

Matts, torpare 1751, hustru Maria.

Erik, torpare 1761-65, död före 1771(?); hustru Anna Andersdotter, f. 1713, död 28/3 1789 som svärmor på torpet.

Gabriel Jöransson, måg till föregående, f. 1745, död 28/3 1789, torpare 1771-89; hustru Lisa Eriksdotter, f. 1747 i Pojo, kvar på torpet som änka, död 18 . Lisa som änka förestod torpet ännu 1797, biträdd av söner. En av dem, Carl Gabrielsson, f. 1771, anges som torpare här, men drunknade 1797.

Matts Gabrielsson, bror till den sistnämnda, f. 1773, torpare 1800-08; hustru Lisa.

Som "backstugudräng" mantalsskrevs 1782

Henrik Säström, f. 1745, i kyrkboken kallad trädgårdsmästare; hustru Maria Hansdotter, f. 1739.

Hans Nilsson, torpare 1746-51, förut landbonde på Österby rusthåll, kallades nu "torparen eller fiskaren"; hustru Brita.

Samuel Johansson, f. 1700, torpare 1761-65, 1765 sängliggande, död 1775, begr. 20/8. (1761 skriven med dottern Maria, se nedan); Samuel levde sin sista tid som gammelfar hos dotter och måg.

Johan Eriksson från Västanby torp, f. 1739, måg till föreg. torpare 1771-89. Gift 28/12 1764 med Maria Samuelsdotter, f. 1745, död 1786.

Henrik Rejström, f. 1746 i Pojo, torpare 1789 - titeln ändrad: nybyggare; hustru Lisa Johansdotter, f. 1749 i Karis.

En tredje torpare antecknas 1800-1808: Henrik Nyman, f. 1768 i Livland (Estland); hustru Anna Greta Fogell, f. 1768 på Åland.

Båsaböle

Olof Persson i Bosseby, Bosseböle 1540-64

Sigfrid Henriksson 1565-88

Erik Sigfridsson 1592-1613 (1601 även benämnd Erik Michelsson). I 1619 års längder över Älvsborgs lösen saknas Båsaböle såväl bland de beskattade som bland uppräknade ödeshemman.

Per Henriksson 1623-24

Per Tomasson 1634-36 (namnet såväl i mantals- som boskapslängderna)

Per Henriksson - ovisst om personen är den ovan för 1623-24 angivna - hemmanet under hans namn 1645 som öde, 1647-50 som skattande.

Lars Henriksson 1656-62; hustru Malin 1656, hustru Karin 1662, kvar här 1666 som inhyses änka.

Håkan Månsson - hemmanet står 1666 under hans namn bland av öde upptagna.

Matts Henriksson, mantalsskriven här 1666 med hustru Anna.

Jöran Hansson 1668-80; hustru Anna 1668, hustru Lisa 1672-80; hemmanet öde från 1680, uppges därförinnan länge ha varit förlamat.

Mårten Michelsson fick 16/1 1683 tingsintyg som ödesbrukare; 1687 skriven här med sonen Erik och sonhustrun Margareta.

Erik Mårtensson, 1693 mantalsskriven här med hustru Margareta. Vid hösttinget 1698 intygades hemmanet "i långliga tider ej varit vid något välstånd", och sedan det genom den svåra missväxten 1697 ytterligare blivit "avsigkommit", hade Erik med sina barn i januari 1698 dött "uti stor fattigdom och armod", lämnade gården öde - hustrun synes ha dött tidigare, eftersom hon här inte nämndes.

Jöran Andersson från Stubböle fick 27/10 1698 av kronobefallningsmannen inrymning i hemmanet och samma dag häradstingets förord till två frihetsår för att bringa det i bruk. Han satt här 1706 med sin hustru Kirstin, men höll inte ut länge därefter, innan på nytt en främling trädde till.

Matts Mattsson, f. 1667, "finsk", bonde 1710-23; hustru Brita 1712-

Anders Mattsson, son till föreg., bonde 1724, ogift.

Matts Mattsson, den föregåendes bror, f. 1701, bonde 1729-56, 1756 skriven som "bräcklig", död som gammelfar 1772, begraven 1/3. Gift senast 1734 med Kirstin Johansdotter, f. 1703, död 1777.

Petter Henriksson, f. 1730 i Ingå, kom till gården som Matts Mattssons måg, bonde 1756-82, död som gammelfar här 1808. Gift 1753 med Kristina Mattsdotter, f. 1735 på Båsaböle, död 1804.

Liksom de andra hemmanen inom Boda samfällighet hade Båsaböle genom skatteköp 27/9 1765 blivit kapten Hästeskos egendom. Kaptenens änka, Johanna Elisabeth Grewesmühl ??

Johan Engman, Petter Henrikssons son, f. 1753, köpte 5/4 1782 av kapten Hästeskos änka, Johanna Elisabeth Grewesmühl, hemmanet för 100 rdr specie under villkor att augmentsräntan och annan skatt skulle betalas ordentligt samt att säljaren och hennes arvingar skulle få nyttja fiskevattnet vid Länsmansholmen. En man behöll Båsaböle till sin död 28/3 1789. Gift 19/5 1779 med Kristina Ersdotter, bonddotter från Sannäs Ers, Karis, f. där 1757, som änka omgift med nästföljande.

Elias Johansson Sandström, torparson från Torsholm under Raseborg, f. där 1766, blev bonde genom gifte / 179 med Engmans ovannämnda änka Kristina Ersdotter, överlät till Carl Engman 1806.

Elias Johansson, f. 1766 på Torsholm, död ?? 18 . Mot betingad sytning för sig och hustru Kristina Ersdotter överlät Elias hösten 1806 hemmanet till sin styvson

Carl Engman, f. 1784 på Båsaböle, d. 18 , hade genom köpebrev av 7/1 och 8/4 1805 förvärvat sina bröders, Gabriels och Henriks, arvslotter i hemmanet, vardera för 100 riksdaler riksgälds.