KÄRRBY

låg 1540 under 1 1/2 skattmark och delades mellan två bönder:

Bertil Karlsson 3/4 skattmark,

Matts Abrahamsson 3/4 skattmark.

Byamålet omfattade år 1570 5 stänger, 2 1/2 för vartdera hemmanet, år 1601 4 1/2 stång, 2 1/4 för vartdera, 1623 7 5/8 stänger under ett enda hemman. De två hemmanens ägarföljder:

Bertil Kelsson 1540-43

Clemet Bertilsson 1549-71

Grels Clemetsson 1592-1609, ryttare 1606-07, änkling 1609.

Matts Abrahamsson 1540-59

Anders Mattsson 1558-71 (Anders Mårtensson i sölvskattereg. 1571 möjligen felskrivning)

Matts Andersson 1600-01

Tönnes hemman låg öde senast från 1606. Därom skrevs 1619: "grannen brukar ägorna och gör rättighet ut", d.v.s. att den behållna bonden brukade byns hela jord och svarade för dess skatt. Kärrby har därefter gällt som ett enstaka hemman, men blev vid 1700-talets mitt kluvet. Det innehades 1612-19 av Grels Clemetsson måg Matts Mårtensson, efter honom länge av hans ättlingar:

Mårten Mattsson, den nyssnämndes son, bonde 1623-24, var 1624 väl försedd med boskap, men övergav hemmanet oväntat. Vid tinget 30/6 1625 antecknades: "Kom för rätta Erik, Grels och Anders Mattsson i Kärrby och samteligen för en sittande rätt sig samsatte och utkorade sin yngste broder Anders Mattsson bliva bonde på deras möderne i Kärrby, efter deras äldste broder Mårten Mattsson i oträngda måle därifrån dragit haver, och sig alldeles avsade honom därifrån tränga, och där någon måtte nu eller i framtiden hinder göra eller därpå vidare tala eller kvälja."

Anders Mattsson, den föregåendes bror, 1625-56, skriven 1654-56 med hustru Karin. Nämndeman 1642.

Erik Andersson, den föregåendes son, 1662-87; gift 1662-81 med Margareta, 1687 med Brita.

Anders Eriksson, den föregåendes son, 1693-1702; gift 1687-1706 med Anna. Jämte dem, som särskilt hushåll, mantalsskrevs 1693 Matts Mårtensson med hustru Lisa samt son, sonhustru och syster; Matts kan vara en son till den ovannämnda Mårten Mattsson. Hemmanet uppbjöds i maj 1704 av kronan som skattevrak - ett bland många i socknen - och låg 1706 öde. Vid rannsakning 1711 uppgavs, att Anders råkat i skuld och fattigdom genom försumlighet, låtit jorden bli förlamad, varpå missväxt hade tillstött, och såsom oduglig bonde hade han blivit tagen till knekt; det sades ha skett 1702, vilket förklarar att Anna ensam mantalsskrevs 1706. Vid ting 8/11 1760 mindes man, att Anders hade "varit smed uppå Kärrby" och att efter hans död gården övertogs av en son Erik, död före peståret 1710.

Nils från Sågars i Ingå skall, enligt 1760 års berättelse, ha utan formlig införsel besuttit Kärrby i två år, tydligen före 1709.

Henrik Johansson, f. 166, d. 1745, kom enligt 1760 års berättelse från Utanåker i Ingå, enligt 1711 års dombok från Norrby, och upptog Kärrby av öde. Han fick immissionsbrev 25/3 1709, trädde till om hösten, men i skatteböckerna anges gården upptagen förs 1710. Vid hösttinget 1711 fick han vittnesmål om nedruttna hus, åker i linda och skoggångna ängar, som ansågs försvara hela åtta frihetsår. Han mantalsskrevs 1712 med hustru Lisa, som torde ha dött 1719, var redan 1720 omgivt med Anna Hansdotter från Åsenby Skomars, f. 1690; hon dog 1767 som gammelmor på Kärrby, begrovs 20/12 i kyrkan. - 1719 skattade Henrik till den ryska makten, 1722 och 1723 till den svenska, men från 1724, efter syner och resolutioner, fick han sex års frihet, kanske som vederlag för den ödesfrihet han hade mist 1713 genom fiendens inträngande i landet. 1

1 Finl.sv.folkdiktning II:1, s. 39, nr 217, innehåller en av V.E.V. Wessman efter den år 1910 som mer än 90-årig avlidne Alexander Bäckman i Dragsvik uppteknad sägen om att Kärrby av Karl XII skulle ha givits åt en svensk krigare vid namn Bäckman för den tapperhet denne hade visat i slaget vid Narva år 1700. Sägnen fortsätter: Genom giftermål kom också Kurby i släkten samt vidare Baggård. Sedermera kommo ställena igen ur släktens ägo, och sist såldes Kärrby år 1832 av min mor, som var från Baggård. - Vore sägnen till sin begynnelse riktig, så borde den avse Henrik Johansson, och denne borde ha burit släktnamnet Bäckman, vilket dock ingenstädes ses i handlingarna.

Henrik Henriksson, f. 1720, d. 1794, den föregåendes son, skrevs 1744, året före faderns död, som bonde. Gift 1:o senast 1749 med Maria Henriksdotter, som vid vintertinget s.å. anklagades för "missfirmelse" av sin svärmor men av sjukdom hindrades att inställa sig - saken synes ha bilagts i godo; hon födde en son 1755, dog 1759, begr. i kyrkan 24/5; 2:0 11/10 1759 med Maria Henriksdotter, f. 1730 i Mjölbolsta, d. 18. - Av hemmanet, som in på 1760-talet var krono, disponerades från omkr. 1750 den ena hälften av råd- och handelsmannen i Ekenäs Carl Hultman och brukades av en landbonde. När det 1760 förspordes, att Hultman beredde sig att skatteköpa Kärrby, var det inte Henrik som vid tinget försökte avvärja faran, utan en hans släkting, bonden och nämndemannen Anders Eriksson och gift med en Henrik Henrikssons äldre halvsyster Margareta Henriksdotter. Vid hösttinget 1760 yrkade han på att få åtnjuta både sin och hustruns arvsrätt, och vid vintertinget 1761 förliktes han med Hultman i ordalag som antydde att han, Erik, var den egentliga husbonden på Henriks hälft. Mot Henrik och dennes mor reste han talan om hustruns av styvmodern undanhållna arv i lösören, men också denna sak slöts i förlikning, och Erik erkände svågerns besittningsrätt såväl som Hultmans. Vid hösttinget 1761 anmäldes att kronofogden i september 1760 hade utfört en skattevärdering, enligt vilken Hultman och Henrik Henriksson vardera kunde för 33 daler smt inlösa sin del av Kärrby. I en vid samma tid uppkommen tvist med Horsbäck om andel i holmar förde Hultman med framgång Kärrbys talan.

Johan Henriksson, f. 1754 på Kärrby, d. 18 , 177 gift med Karin Henriksdotter, f. 1753 på Rullarsböle, d. 18 , mottog 1790 av sina föräldrar deras hemmanshälft mot villkor att

betala i pengar 13:16 rdr specie, vilke framdeles skulle tillfalla de yngre syskonen,

lova sina två yngsta systrar att, om de gifte sig, "hålla åt vardera ett anständigt bröllop",

för sin yngsta bror Erik beakta förmåner som fadern förut stadgat,

låta föräldrarna behålla sin betingade sytningsförmåner i åkerstycken, hö och rövass.

Den hälft av Kärrby, som Carl Hultman d.ä. förvärvade, stannade länge i hans släkt. En av hans ättlingar var (?) kofferdiskepparen Jan Hultman, för vars skuld om 150 rdr till en Johan Rautell en sjättedel av Kärrby skattehemmen intecknades 16/2 1802 och uppbjöds till försäljning vid tre ting 13/9 1802 - 25/8 1803. Som landbönder på denna del antecknas:

Erik, med hustru Caisa, mantalsskrivna 1751.

Johan med hustru Lisa Mattsdotter, hon f. 1712, d. 1790, svarande 1761 som "landbonde änka" i en arvstvist, kyrkskriven 1773 hos sin son, dåv. landbonden på Kärrby Jacob Jöransson (f. 1721 - hans eller moderns födelseår måste vara fel angivet); hon anges 1785 flyttad till Magnäs Öster - eller Nedergård, där skriven som mor till bonden Johan Johansson, ett senare gifte haft en man Johan. Denne synes vara Skräddarböle, den Johan Tomarrson från Skräddarböle, som 13/10 1737 gifte sig med pigan Lisa Mattsdotter från Granhammar - ehuru vigsellängden förtiger att pigan var änka.

Jacob Jöransson, f. 1721, med hustru Maria Johansdotter, f. 1738, mantalsskrivna här från 1761, enligt kyrkboken 1787 flyttade till Persö.

Michel Andersson Haag (även Hage), f. 1764 i Pojo, med hustru Lisa Isaacsdotter, f. 1761 i Pojo, till Kärrby 1788, flyttade omkr. 1798 till Persö Sundsbacka.

Ingen landbonde skrives här 1800-1808. 1800 står i mantalslängden kofferdiskepparen Hultmans hustru Elsa med en dräng och tre pigor, 1808 "Fru Hultmans" med summa 3 personer.

Ett torp under Kärrby är antecknat i 1808 års mantalslängd, tydligen uppkommet genom den förmån Henrik Henriksson vid hemmansöverlåtelsen 1790 reserverade för sin yngste son Erik, f. 1760, d. 18 , 178 gift med klockardottern från Snappertuna Hedvig Kjelin, f. 1764, d. 18 . Han är 17 - nämnd som sockenskräddare och förblir bosatt i Kärrby, 1808 skriven som torpare.